Och sen allt runtomkring. Fler "kändisar" i form av släkt och vänner hemifrån byn. Föräldrarna hejade i Gopshus när jag vacklade över mållinjen ilsket fräsande och helt slut. Käre far utmanade ödet och undrade vart ja varit, han hade tydligen tänkt ringa Missing people.....Hahaha. Men just då tyckte jag inte det var ett dugg kul!! 

En  40 åring som firade i spåret. Alla fantastiska ultralöpare i spåret. Alltså vilka hjältar!! Springa 9 mil!! Somliga sprang i 14 timmar. Jag sprang förbi en och annan ultralöpare. En kunde nätt och jämt lyfta benen men fortsatte envist framåt, km efter km, mil efter mil. Beundransvärt eller idiotiskt, ja, jag vet inte. Både och tror jag. 

Vi blev bjudna på grillmiddag hos Erikssons i Amsberg. Det tackade vi inte nej till. Efter supergott käk hoppade vi ner i badtunnan. Ett och annat vinglas slank ner och sen somnade jag som stocken när vi kom hem. 

Gottfrid älskar Erikssons, han och Nisse kommer bra överens och när Nisse grillade så passade Gottfrid på att bada även före maten. 

Sen tog jag mig an bilen som fick en väldigt välbehövlig rekond a la Frida. 

Det tog musten ur mig och vi drog till Masen och svalkade oss. 

Nu har jag krupit ner i bäddan och i soffan sitter 3 fina ungar och tittar på film.  Agnes, Linus och vårt extra barn denna vecka Astrid. Eller barn och barn.... Hur som helst är jag en väldigt lyckosam människa med alla dessa ungdomar omkring mig hela tiden. 

Astrid är från Äppelbo och går i skolan i Falun. Har fått lägenhet från den 1/9 och bor hos oss tills dess. När jag berättade för Gottfrid att vi skulle få en extra tjej här denna vecka tittade han på mig undrande och sa: jaha, varför det? Är hon föräldralös? 

Hahaha....så är det ju såklart inte. 

Nä tack och god natt!