Jag är mäkta imponerad. Efter en timme hade han lärt sig stå på skidorna, bromsa, åka lift med julia och ta sig utför. Efter två timmar fixar han att åka liften själv hela backen upp, och åker hur fint som helst hela backen ner utan hjälp. 

Haft besök av farmor och Gottfrid har längtat och längtat. Fick spelet han önskade och sen blev det mello på Lördag kväll. 

Jag börjar själv helt tappa hoppet att bli frisk. Jag vet, nu gnäller jag igen. Har blivit mindre tät, visst, men rosslar som ett ånglok istället. Tänkte kurera mig idag, prova en liten promenad för att checka orken. 

Rosslade lika imorse. Tog ändå med Agnes ut på en kort promenad i sakta mak. Gick ganska bra. Kom in och det bubblade till så jag var tvungen att hosta. Då plötsligt var det som en mindre explosion på höger sida bröstkorgen. Jävlar...rent ut sagt, har fruktansvärt ont, plågsamt att hosta och att djupandas tar emot. 

Verkar inte bli nåt jobb imorgon som det känns. Och VM på onsdag .....ja vi får se vad som sker. Hade ju varit himla kul att känna av pulsen på VM och söta Julia som såg till att jag vann biljetter. Hoppas hoppas jag kan gå!! 

Just nu ligger jag raklång och väntar på att Ipren ska ha effekt. Försöker låta bli att röra mig! 

Förbannade skit! 

I Lördags tävlade Linus i Mora. SM kval 1. Sjuk och eländig som han var lyckades han vinna första heatet, blev 4 i det andra och kvalade in på plats fem inför nästa kval. 

Imponerande och så roligt för en kille som tränar hårt och målmedvetet året runt. Som oturligt nog blir sjuk till första kvaltävlingen men som med den äran verkligen krigar sig till topp fem inför nästa omgång. Det är värt en bragdmedalj kan jag tycka. 

Vi hejade på Linus och Team cykel och motor Säter från hemmaplan.