Gottfrid kom till sans (vaknade) och klev upp i vår säng. I morse kom han inte ihåg vad som hänt och den enda krämpa han hade var ett myggbett i nacken! 

Vi var skakis hela förmiddagen och man tänker direkt på hur illa det kunde gått. 

Han hade tur och halkade ner med fötterna först och täcket under sig. I fortsättningen får han sova i den nedre slafen.