kumminet

Började som en byggblogg där jag bloggade om vårt livs största projekt: husbygge och det mesta runt det. Nu har vi flyttat in i huset men jag fortsätter blogga om ditt och datt runt hem, familj och livet i allmänhet.

Slutet på Madeira resan

Publicerad 2016-11-10 20:43:32 i Allmänt,

Så har vi kommit till sluttampen på vår resa och själva anledningen till flykten över atlatnten. Mickes 50 års dag.
Måndagen den 24 Oktober 2016 var det exakt 50 år sedan lilla Mikael såg dagens ljus.
50 år senare satt han så i solskenet på balkongen i Madeira med utsikt över atlanten, omgiven av fru, 5 av barnen och en av mågarna. Inte dåligt vad livet gett honom.
Av mig fick han en klocka, ett armbandsur med tydliga siffror.
 
Dagens väder var storm och regn. Vi blev lite besvikna men startademed en god frukost. Hotellpersonalen tisslade och tasslade och jag lovar att jag inte planerat något fuffens.Micke var skräckslagen och undrade vad som komma skulle.
Efter en stund kom en av servitriserna med en bricka med champange och ett gratulationskort. "Happy birthday Mr Dahlman. We know everything". Sa hon med ett leende och sen kom dom en och en fram och gratulerade.
 
 
Vi slappade en stund på rummet i väntan på bättre väder men hade bestämt oss för att ta oss till shoppingcentret en bit bort.
 
Ungarna började tissla och tassla, hämtade Gottfrid och sen kom dom allihop och knackade på vår dörr. Med sig hade dom present till far.
Och du gode tid vilken present han fick. Tror knappt att han hämtat sig än. De hade samlat ihop 10 000kr och köpt ett presentkort på Fritidsresor.
Älskade barn och älskade mågar och svärdotter. Vilken grej!
 
När vi efter nån timme hämtat oss så gjorde vi oss klara och gav oss ut i blåsvädret. Regnet hade upphört och solen sken men fasen vad det blåste.
Vi gick och gick och efter en halvtimme kom vi fram till shoppingcentret. Det var som typ kupolen med korsdrag.
Jag var helt slut, troligen feber och frös som en hund fullt påklädd med jacka och allt. Orkade inte shoppa utan gjorde Niklas och Jonas sällskap till ett cafe som serverade både kaffe, billig öl och nybakat bröd. Vi satt där medan de andra sprang i affärrer, inkl Micke som handlade parfym för presentpengar från sin Mor och sin Far.
 
Lunchade på Mc Donalds innan vi tog bussen hem. Åtminstone jag, Niklas, Louise och Gottfrid. Julia och Agnes shoppade vidare och Micke och Jonas gick hem och kollade av souvenirbutikerna.
 
Vid hotellet igen så hade det blivit rätt fint väder och efter en liten tupplur så gick vi ner till poolen.
 
Med hjälp av lite Ipren så kvicknade jag till en aning och efter dusch och lite mer vila så samlades vi på vår balkong för en liten drink med födelsedagsbarnet innan vi åkte in till stan.
 
 
 
 
Vädret hade slagit om, det hade slutat blåsa och värmen hade återvänt.
Vi tog en promenad en bit ner mot Funchal centrum. Hade siktet mot gamla stan.
 
 
 
Det rådde delade meningar om huruvida vi skulle gå eller åka taxi men den här kvällen fick Micke bestämma. Vi tog en Taxi och det visade sig vara klokt. Jag frågade om tips på resturang och han rekomenderade en resturang som hette O Jango. Den såg inte mycket ut för världen och var inte påkostad alls men Hujedamig vilken mat.
 
 
 
 
Gudomlig mat, köttet bara smälte i munnen.
Efterrätten var supergod, vinet smakade bra och vi ordnade lite i smyg så de kom med champange innan maten.
Till efterrätten bjöd resturangen på Dessertvin från Madeira eller så kunde man välja Poncha som är deras nationaldryck.
 
Vi åt och drack så vi nästan sprack och även här bjöd de till för att ALLA inkl vår 9 åring med myror i brallan skulle bli nöjd. De gjorde en specialrätt till honom med kyckling och pommes och han åt som hästen som vanligt.
 
 
 
Nöjda och belåtna efter en mycket lyckad kväll promenerade vi en bit hemåt i den ljumma kvällen. Sörjde lite att det var sista kvällen. Det kändes vemodigt och lite ledsamt. Men oj vilka minnen vi har skapat att bevara i hjärtat.
 
Hemresan Tisdag
 
Taxin till flyget hämtade oss strax före 11. Då fick vi lämna detta paradis.
 
 
Sammanbiten resenär som shoppat loss på taxfree
 
 
 
Resan hem gick bra och ett regnigt och grått Arlanda mötte oss. Buss till hotellet där vi hade bilen och sen några timmar i bil hem.
 
Kom hem mitt i natten och dagen efter var det tänkt att vi skolle jobba. Micke var tapper men jag med min förkylning fick inse mina begränsningar och att släpa upp Gottfrid kändes som barnmisshandel så vi stannade faktiskt hemma.
 
Som ni förstått så var det en lyckad resa. Vå var många och det var många viljor, en del gnabb och gnäll såklart men det är oundvikligt. Nu gjorde vi inte allt tillsammans hela tiden men det mesta faktiskt. Överlag hade vi en härlig vecka, bodde bra, åt gott och gick mycket. Niklas gjorde premiärresan med familjen taikon och måste ge honom en eloge för hans lugn bland alla ettermyror. Jonas är också en lugn man och det var nog bra att de två hade varandra...haha.
Vi saknade såklart Niclas och hans Emelie. Och Linus och Jonas W såklart. Linus han skötte Sally under tiden och Niclas han skötte om sitt opererade knä.
 
Jag hoppas vi kan resa tillsammans igen och jag hoppas att barnen vill ha med sina gamla föräldrar även om dom gnäller och är trötta emellanåt.
 
Avslutar med några bilder till, kan liksom inte låta bli
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Frida

Vi ska förverkliga vår husdröm och tar er med på resan.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela