Så var det klart!
11/11 är dagen då jag gör mina sista timmar på kirurgmottagningen. Det blev en kort historia, en liten utflykt. Stora sjuka huset var inte min grej.
Har känt mig så otroligt malplacerad. Från dag ett har det känts så otroligt kluvet. Ville verkligen ge det en chans men när det bara känns fel fel fel så är det väl det man måste lyssna på.

Jag har inte aktivt sökt mig därifrån, blev faktiskt erbjuden ett förslag som jag hade svårt att tacka nej till.
Jag hade tänkt kämpa på ett tag till, hade tänkt ge det ett år. Idag är jag glad att jag lyssnade på magkänslan och svarade på det där mailet.

Jag har släppt ner axlarna, slappnat av och ångesten att åka till Falun har lagt sig.

Den 14/11 står jag med svansen mellan benen, skägget i brevlådan och mössan i hand innanför dörrarna på vårdcentralen igen. Att få jobba på en arbetsplats där jag vet att jag trivs, hör hemma och har någorlunda koll på läget. Att dessutom få vara med i uppstarten av en ny enhet är ju en skaplig bonus.

Känns toppen och ser fram emot det mycket.