Rivig start på Lördan

Vi har haft lite delad vårdnad om Sally senaste dagarna och idag skulle Agnes springa tough race och jag skulle pass Sally under tiden. Lovade att skjutsa ut henne till Dalsjö och skulle hämta henne 8,30.  Tänkte inte att jag behövde  ställa någon klocka då jag alltid vaknar mellan 04-06. 

ALLTID, utom idag..... slog upp mina blå 8,31!!!! 
My god..... yrslade upp, på med kaffet, på med kläder, kaffe i en mugg, ner till macken och tanka, hämta Agnes och Sally och prick 09 var vi på plats. Oj oj oj.....

Men jag hann inte få med mig Gotte i brådskan så jag åkte hem, åt frukost och tog med honom ut igen för att beskåda spektaklet. 

Vi blev kvar hela dagen, Linus och en kompis sprang den långa sträckan lite senare och Agnes och Emelie sprang först. 
Så publikvänligt när man såg nästan hela banan och kunde strosa där på åkrarna med hunden. 

Fick i mål några lortgrisar 

(null)

(null)

Efter det lämnades hunden hos husse som kommit hem från Ryssland. Och därefter åkte jag, som utlovat, med Gotte till Elgiganten då han skulle shoppa headset och kamera till sin dator. Kom hem vid 16 med mat från mc Donalds. Stupade i säng efter det. Jag och Sally är nog lika slut efter denna dag. 

Nu sitter jag på altan och njuter av kvällen. Det blev en bra dag! 

Idag är det också bästa Maries födelsedag, ett år sedan vi firade hennes 40 års dag bakom traktorn på Cruising i stan.  Saknar henne i mitt högst osociala, lätt patetiska liv som det ser ut nu. Jag önskar  henne en fin, fin kväll. Jag kommer igen, var så säker!! 

Ett liv efter detta.

Alltså, jag läser inlägget från igår kväll och förundras. Det är som att någon annan skrivit, nån jag förut troligen inte skulle förstå. Jag skulle läst och tyckt "Ja men snälla sluta va så ynklig, ryck upp dig och åk och handla människa". Jo, så skulle jag nog tänkt. 
För dryga halvåret sedan var jag precis motsatsen..... allt skulle hinnas med, och fort skulle det gå, och bra skulle det göras. Hemma, på jobbet, ja överrallt ..... så människan som skrivit gårdagens inlägg är inte jag..... eller???

Jag, jag river av handlingen på en halvtimme, helst själv så det ska gå fort. Innan storhandling har jag tidigare jobbat till 16,45, gett järnet där, sen åkt och tränat och efter det svängt in på Maxi. Hem, plocka in maten, duscha äta och i säng. Just ja, middagen ska lagas också. Och sen upp kl 06 och börja om. 
DET är den effektiva Frida. 
Det är sån jag var! 

Och jag skriver var, för så effektiv tror jag aldrig jag kommer bli mer och det är en liten sorg. Men jag inser samtidigt att man faktiskt inte måste vara så oerhört "effektiv" . Att livet funkar utan att klämma in nåt på varje liten minut. För vems skull gör man det? Min egen? .... nja, det är nog inte sant, så vad är det värt??

Idag är jag dock glad att jag lyckades ta mig genom maxi med förståndet i behåll. Det hade jag inte klarat för någon månad sedan, så även om det går sakta och jag har en lång bit kvar innan jag ens kan skymta nåt som kan kallas för jag, så går det framåt och jag börjar kunna tro på ett liv efter detta. Ett annat liv, ett lugnare och bättre liv med rätt prioriteringar och rätt tempo. 
Amen på det!

Måste berätta

Låter som en skitsak men för mig var det lycka.... Jag har storhandlat för första gången Sedan början av december. Alltså på riktigt storhandlat.... på MAXI!!

Wiiiiiee.... känns som jag vunnit på tipset eller sprungit maraton. 

Efter många småhandlingar på vår fina Ica kvarnen. Den enda butik jag kunnat åka till själv utan att få ångest och åksjuka. Där har jag handlat all mat senaste halvåret. Tänkte nu att det är dags att fylla frysen med en bra grund och storförpackningar säljs bäst på typ MAXI. 
Såklart gjorde jag ju inte detta på egen hand, Agnes, min trogne ledsagare, fanns med. 
Dagen planerades utifrån denna aktivitet och förmiddagen förberedde jag genom att kosta gammalt, gjorde fräscht för det nya. 

Noggrann inköpslista. 
Halvvägs genom listan började jag tappa fokus och Agnes gav mig en orolig blick "Mamma, hade du tänkt göra det här själv?" 
Mmmm... mumlade jag och hon suckade djupt. Ta och lugna ber dig lite och var inte så stirrig. 
Det är så det blir, jag blir stressad, lätt åksjuk och stirrig av miljön och allt som händer ovh låter omkring mig. Har svårt att vara strukturerad och fokuserad. 
En timme i butiken, fylld vagn , mat flr några veckor. Kassler, köttfärs, korv, fisk, kyckling, kött...osv
Ingen avstämning....pjuh

Sedan hem och in i skåpen. Gottfrid drog sitt strå till stacken och packade upp alla påsar medan jag plockade in varorna. 

Efteråt har jag i te gjort mer än att tillaga kyckling i ugnen. 

Så kontentan enligt mig själv blev :
  • Dagen planerades helt utifrån storhandlingen. Inga andra aktiviteter planerades
  • Jag är glad att Agnes vad med och styrde upp mig när det spårade och när jag tappade fokus. 
  • Kvällen efter har bestått av vila i soffan, kaffe på altan och enbart lugna aktiviteter
MEN jag gjorde det och det känns som en seger!!