Wiiiiiee.... känns som jag vunnit på tipset eller sprungit maraton. 

Efter många småhandlingar på vår fina Ica kvarnen. Den enda butik jag kunnat åka till själv utan att få ångest och åksjuka. Där har jag handlat all mat senaste halvåret. Tänkte nu att det är dags att fylla frysen med en bra grund och storförpackningar säljs bäst på typ MAXI. 

Såklart gjorde jag ju inte detta på egen hand, Agnes, min trogne ledsagare, fanns med. 

Dagen planerades utifrån denna aktivitet och förmiddagen förberedde jag genom att kosta gammalt, gjorde fräscht för det nya. 

Noggrann inköpslista. 

Halvvägs genom listan började jag tappa fokus och Agnes gav mig en orolig blick "Mamma, hade du tänkt göra det här själv?" 

Mmmm... mumlade jag och hon suckade djupt. Ta och lugna ber dig lite och var inte så stirrig. 

Det är så det blir, jag blir stressad, lätt åksjuk och stirrig av miljön och allt som händer ovh låter omkring mig. Har svårt att vara strukturerad och fokuserad. 

En timme i butiken, fylld vagn , mat flr några veckor. Kassler, köttfärs, korv, fisk, kyckling, kött...osv

Ingen avstämning....pjuh

Sedan hem och in i skåpen. Gottfrid drog sitt strå till stacken och packade upp alla påsar medan jag plockade in varorna. 

Efteråt har jag i te gjort mer än att tillaga kyckling i ugnen. 

Så kontentan enligt mig själv blev :

• Dagen planerades helt utifrån storhandlingen. Inga andra aktiviteter planerades
• Jag är glad att Agnes vad med och styrde upp mig när det spårade och när jag tappade fokus. 
• Kvällen efter har bestått av vila i soffan, kaffe på altan och enbart lugna aktiviteter

MEN jag gjorde det och det känns som en seger!!