Sömnen

Låt oss tala om det här med sömn. 
Det är en komplicerad historia för mig. Önskar jag hörde till dom som slocknar så snart huvet landar på kudden. Men icke.
Senaste åren har jag lagt grunden för en usel sömn. Så usel så för att hjärnan ska ha skuggan av en chans att återhämta sig så har jag blivit tvungen att hjälpa sömnen på kemisk väg. 

Funkat hyfsat, men inte 100! 

Nu när jag mår lite lite bättre tänkte jag sluta med sömntabletterna och har dragit ner till en halv tablett. Det har tagit tre veckor. Minskade först med 1/4.
Jag försöker skapa sömnrutiner. Självhypnos och avslappningsövningar vid läggdags, medveten närvaro och avslappning dagtid. Allt för att få ner stresshormonerna på en sömnvänlig nivå. 

Inatt lyckades jag inte riktigt. Hjärnan ville inte lägga ner verksamheten och natten har varit ett mellanting mellan dröm och vakenhet. Jag har avhandlat det mesta. Jobbstart, nya kollegor, bl a. Jag lyckades inte ens lyssna klart på avslappningen, det kröp i kroppen och muskelryckningar gjorde det omöjligt att koppla av. 

Men jag ger inte upp. Bara att fortsätta. Men idag tar jag en vilodag. 

Ha en bra söndag!