Det är oerhört svårt att beskriva men jag tror dom flesta kan relatera till när man någon gång ansträngt en muskel lite för mycket. Det blir stumt, mjölksyra, man får träningsvärk, ibland svårt att använda muskeln och den behöver återhämtningstid innan man kan anstränga den igen. 

Om man tänker sig hjärnan som en överansträngd muskel så har ni en liten hint om hur en utmattad hjärna fungerar, eller kanske snarare hur den inte fungerar. 

Det svider i huvet, inga ljud sållas bort, allt släpps in utan filter, alla intryck geggas ihop till ett trassligt garnnystan som tar en massa onödig plats och det går åt enormt med energi för att reda ut trasslet. Det skapar yrsel, åksjukekänsla, koncentrationssvårigheter, stress och energin räcker inte till nervtrådarna ut till muskler och leder och det värker och känns tungt i hela kroppen. För att någorlunda återhämta sig, för att någorlunda kunna fungera i vardagen, behöver man tystnad, mörker och en miljö utan större intryck. Ibland hjälper promenaden i skogen ibland prasslar löven för högt. Ibland hjälper en guidad meditation ibland klarar man inte varken prat eller musik. Osv. 

Fysisk ansträngning kan ofta ge sjukdomskänsla och en förlamande trötthet. Ibland är fysisk aktivitet en förutsättning för att fungera. 

Min poäng med detta är att det hela tiden är en svår balansgång och man balanserar på lina varje dag. Det som fungerar idag kan vara helt uteslutet inorgon. Allt måste planeras och förberedas. 

Jag börjar lära mig hur jag fungerar i den här röran. Tex om jag ska umgås i ett socialt sammanhang måste jag vila både före och efter. Jag kan inte tro att jag kan åka på kupolen på förmiddagen och köpa nåt snyggt till kvällen om jag ska på tex ett födelsedagskalas senare samma dag. Nä, den dagen måste innehålla massor med återhämtning för att tanka upp lite energi inför kalaset. 

Jag var på kalas i Lördags, till goda vänner för första gången på ett år. Det funkade hyfsat och jag hade trevligt. Som vanligt jobbigt med stim och sorl men i trevligt sällskap kan det vara värt det någon gång ibland. Vilade mycket innan, hade inget annat planerat och jag tog det lugnt igår. Sammanfattningsvis, tre timmar, trevliga människor som jag tycker om, skratt och stoj, gott att äta..... det gav mig lite positiv energi och en känsla att jag nog kommer lära mig leva med det här och lära mig hitta balansen på den smala linan.