Jobbfunderingar

Funderingar kring det här med jobbet fortsätter i min skalle. 
2,5 timmar 4 dagar i veckan funkar och det är jag glad för. Jag sköter inkommande ärenden från 1177 och sedan julledigheten har jag även tagit några samtal i rådgivningen och det har funkat ok. 
Men från detta till att öka på arbetstiden till 4 timmar 5 dagar i veckan känns steget nästan oöverstigligt. 
Jag får kämpa lite för att orka med mina promenader som det är nu, jag måste planera och trixa med andra aktiviteter för att få ihop vardagen och en stor del av tiden utanför jobbet går åt till sömn och vila. 

Idag hade jag ett litet samtal med min chef för att stämma av läget. 
Hon pratade och jag höll med... typ. Ganska snart blev det för mycket information och jag hade svårt att ta in den. Kontentan blev dock bra och jag ska förändra mina arbetsuppgifter något samt variera arbetstiden. Det känns ok. 

Vi pratade om ansvarsuppgifter framöver och det kändes också bra egentligen. Hon var noga med att betona att det är inget krav som ligger på mig nu utan mer att jag finns med i planeringen och inte är bortglömd. Det kändes bra förstås. Efter det korta lilla mötet hade jag svårt att koncentrera mig på mins arbetsuppgifter. Det var som att hjärnan la av. Inget fokus, splittrade tankar, bokstäverna gjorde frivolter på skärmen och jag fick verkligen anstränga mig för att få något gjort. 

Efter över ett år är det fortfarande påtagligt att hjärnan är lätt skadad. 
Blir hjärntrött rätt omgående och det är påfrestande för självförtroendet. 
En känsla av att vara lätt efterbliven hela tiden. Har väldigt svårt och får anstränga mig för att kunna föra ett normalt samtal med mina arbetskamrater. Har svårt att hålla röda tråden, kan tappa bort mig mitt i en mening och känner mig klumpig och som att jag lever i en annan värld. 
Svårt att förklara men det är jäkligt drygt!! 

Vi får se hur fortsättningen blir, har väl ett litet bakslag nu kan jag tro. Har svårt att känna att jag smälter in. Blir instängd i mig själv. Låter kufiskt men lite så är det. 

Tungt idag

Jobbar ju 25%, vilket för mig innebär 2,5 timmar 4 dagar i veckan och ledigt för återhämtning på onsdagar. 
Det funkar. Jag har en vettig uppgift och jag borde känna mig tillfreds med det. Det gör jag, till viss del. 
Den smarta delen av mig är tillfreds, och rätt glad att der funkar. 
MEN, den andra delen, den som kraxar i bakgrunden, den gamla, prestationsinriktade delen är allt annat än nöjd. 

Den får mig att känna mig som en halt och lytt sjukling, nån som inte kan prestera fullt ut, som man inte kan räkna med. Det är rätt knäckande och det drar ner mig lite emellanåt. 

Idag är en sån dag. Jag känner en liten piska, mestadels från mig själv, att kunna gå upp till 50% efter den 1/2. Det borde vara rimligt liksom. Idag känns det allt annat än rimligt. Efter 2,5 timme med lite telefonrådgivning och lite administration så var jag helt tömd och ett par timmar till skulle fullkomligt ha mosat mig. Det är då jag känner mig värdelös, som en belastning för både arbetsgivare och kollegor. 

När kollegorna sliter på golvet, är kort om folk och jobbar livet ur sig och jag sitter i mitt rum och försöker ta mig igenom mina futtiga timmar helt utanför deras verklighet så skäms jag för min oduglighet. Jag känner mig lat, oflexibel och allt möjligt dåligt. 

Trots att jag inte bidrar med mycket, mest bara tar upp en plats, så är dom bara underbarast, mina kollegor. 

Jag hoppas att jag en dag kan vara en redig arbetskraft som kan ge dom ett vettigt handtag. 

Jo jag VET, jag är inte frisk än, jag kan inte riktigt styra min energi till att vara längre, jag fungerar inte fullt ut och min hjärna är inte helt frisk. Den är uttröttad och fungerar inte och att ens försöka vara det där extra handtaget på golvet är just nu uteslutet. Det är inte patientsäkert helt enkelt. 

Kluvna känslor och insikt i en jävla röra. Hur kunde jag tillåta mig att hamna här. 

Sov idag 2,5 timme efter jobbet, micke lagade lunch och efter tuppluren har jag tillbringat en timme i soffan. 
Jag ska ta en liten promenad har jag tänkt, det får vara allt för idag. 



Glest mellan inläggen

Det har två orsaker. 
Den ena är att jag mår lite bättre, det funkar bra med jobbet och det har verkligen gett mig en positiv knuff i rätt riktning. 
Jag började att jobba två timmar varje dag men när jag en fredag knappt tog mig iväg så gjorde jag om schemat. Nu gör jag 2,5 timmar fyra dagar i veckan och är ledig varje onsdag. Det blev bättre balans och fungerar bra. 

Det andra är att jag oftast är så trött att jag inte orkar skriva. Det låter negativt men det känns som en naturlig utveckling liksom. 

För det fungerar bra att jobba 25% med anpassade uppgifter. Jag håller skapligt även om det såklart varierar från dag till dag hur mycket energi som finns. Men jag blir trött, jag blir tom i huvudet, och när jobbet är klart är hjärnan rätt slut. Så eftermiddagarna går åt till vila. 

Jag kör 25% till 1/2 och förhoppningsvis kan jag då öka någon timme. Men det är inget jag funderar på nu. 

Jag tar en dag i taget, en uppgift i taget, långsamt långsamt för att undvika bakslag. 

Nu blir det eftermiddagslur