Jag är lycklig! Utmattningen känns idag som ett äckligt litet bihang som ofta tar alldeles för stor deli mitt liv. Just i denna stund känns den sååå liten i jämförelse med allt som är bra i mitt liv. Jag har så mycket att glädjas över och leva för. 

Jag har en helt underbar familj. En man som älskar mig precis som jag är, med eller utan depression och utmattning och allt vad det är.  Han är bäst. 

Jag har barn som är helt fantastiska. Lillebror har bästa helgen i sitt liv. Efter middag med två av syrrorna, pojkvänner och kompis hämtades han och den lilla Crossen upp med Linus crossbuss i morse. Han fick vara med Limpan och Niklas och åka cross och fyrhjuling och de båda syrrorna fanns glatt hejandes på sidan om. 

Det finns en sammanhållning som är grym och en genuin omtänksamhet och kärlek mellan syskon och mågar. Jag är så glad. Det gör mig lycklig. 

Jag har syskon som jag står nära, som finns där alltid och på nåt vis tar vi varandra genom både det ena och det andra. 

Och inte minst har vi "upphovsmännen" till att vi ens finns. Våra fina föräldrar som gett oss en trygg grund att stå på. 

Jag skulle kunna fortsätta hela dan och räkna upp människor och annat som betyder mycket för mig och som berikar mitt liv. 

Jag var bara tvungen att skriva ner det här så jag kan gå tillbaka och läsa en av de mörkare dagarna som kommer då och då. 

Men just nu känner jag en värme och glädje i hjärtat som är värt att gripa tag i. 

Solen, barnen, familjen, skogen.....

Just nu....