Det jag lärt mig under den här tiden sen jag blev sjuk, är att inte ta viktiga  beslut i frustration. Att köra på med nåt trots att magkänslan säger mig att det kommer gå åt skogen i slutändan är en högst korkad sak att göra. Det var nära den här gången, och jag har gjort det många gånger tidigare. Men man har alltid ett val att göra rätt. Och rätt i det här fallet är det som är rätt för mig, det är vad jag behöver göra för att fortsätta framåt i mitt tillfrisknande. 

Jag bestämde mig för att sitta lugnt i båten ett tag. Anmäla mina 25% "arbetslöshet" till arbetsförmedlingen för att skydda min SGI, och se tiden an. Inte förhasta mig utan ge mig själv tid att hitta nåt som är hållbart istället för att kasta mig över nåt som sannolikt tippar mig över kanten igen. 

Vi får se, jag har lagt ut en och annan krok så får vi se om det nappar.

Håller hur som helst i min träning. Har nu tränat på lediga dagar och det fungerar bättre. Har ett program som jag kör ca 30 minuter och det känns lagom just nu. 

Promenader dagligen övriga dagar. Känns bra att ha kommit igång så pass bra.