Söndag började med tissel och tassel. Micke fattade noll och trodde ungarna fått en hjärnblödning som plötsligt var uppe före oss och stökade med frukost. 

När Gottfrid stack in huvet och sa grattis mamma, du har en present i köket, då trillade poletten ner för herr D. 

Gottfrid hade gjort gröt, macka, bryggt kaffe och tänt ljus. Med lite assistans från Agnes😀

Mor och far kom med blommor och present. Och efter det var det dags för altangolv nr 2.

Tog mig en cykeltur på 1,6 mil runt Amsberg och efter en uppfräschning av tant så beställde vi thaimat. Julia och Niklas, Agnes och Linus kom med fina blommor. Vi käkade och åt tårta och hade en mysig kväll. 

Idag har jag så tagit steget även om lönekontoret hann före. Jag har sagt upp mig, tar nya tag och trampar vidare i vårdsvängen. Mycket finns att lära och nu var det dags för nya utmaningar. Primärvården ligger mig varmt om hjärtat men har en akilleshäl. Telefonrådgivningen är en stor och tung uppgift och det som fick energin att ta slut. Allt landat i primärvårdens knä. Klag, gnäll, spott, spe, glädje, sorg, depressioner, tacksamhet, nöjdhet, missnöjdhet, snälla patienter, försynta patienter, arga patienter, glada patienter och svår sjukdom. Listan kan göras lång och efter totalt 10 år med ett snitt på minst 30 såna samtal varje dag.....ja då är orken lite satt åt sidan. 

Nya tag alltså och jag ska erkänna att jag är lite sne på lönekontoret som skickade mail till chefen innan jag hunnit berätta. Känns inte bra alls. 

Kort och gott, firar mitt 43:e år på Tellus med nytt jobb!