kumminet

Började som en byggblogg där jag bloggade om vårt livs största projekt: husbygge och det mesta runt det. Nu har vi flyttat in i huset men jag fortsätter blogga om ditt och datt runt hem, familj och livet i allmänhet.

19-års kalas

Publicerad 2014-04-06 00:06:18 i Allmänt,

Barnkalas.....den tiden är tydligen förbi. åtminstone för de äldre barnen i familjen. Mened ett gäng trevliga ungdomar i huset så kan jag tycka att det går lika bra.

Ljudnivån är ungefär densamma som på ett barnkalas men de sköter sig själva, kräver inte mycket mer än en påse chips samt överlåter disken till mamsen. likheter och olikheter.

Nu är det i alla fall dags för mig att kojja. Har varit en konstig dag. mycket känslor och tankar. Men nu är alla under kontroll, vad jag vet i alla fall. Maken lyser med sin frånvaro och tjejerna är ute på sitt. Men jag och Gottfrid ska i alla fall sova gott härhemma :-)

Musikterapi

Publicerad 2014-04-05 15:36:16 i Allmänt,

Man skulle kunna göra något vettigt av denna Lördag men så här på rak arm vet jag inte vad det skulle vara. Mycket på grund av att jag är en särdeles ovettig person kanske men jag tror mer på att det beror på att jag inte är särkilt lätt till sinnet.
Vill gärna var det men hur jag än försöker så biter sig tungheten fast.
Solen skiner, våren visar sig från sin bästa sida och ändå...detta svårmod.
 
Emmylou Harris sjunger om att fönstret står öppet så varför flyger du inte....
Ja, varför flyger jag inte?
Men, hallå, allvarligt...vart f*n skulle jag flyga. Jo förresten jag vet, drömmer mig bort till semester, sol men framföralt att få vara tillsammans. Lanzarote är ett bra ställe för att få till alla delarna.
Dit flyger jag.
 
Flyg som en örn och landa som en duva...fortsätter hon, den där Emmylou. Joda. En örn flyger målinriktat och med styrka och mod.Att landa som en duva....mmm, lätt och mjukt och med en varm trygghet.
 
Hon har en poäng där vår vän fröken Harris.
Man ska ge sig ut i det okända ibland, med styrka och mod ge sig in i det man inte egentligen vågar. För att hitta en plats, en känsla av sammanhang, där man kan landa tryggt, med ny visdom och en stillsam harmoni inombords.
 
 
Det är saker du behöver veta om mig innan jag vågar öppna mitt hjärta!
Jo det kan man tycka och det sjunger Hello Saferide om.
Hon gjorde en liten Quiz till den hon tänkte öppna sitt hjärta för.
 
"But there's some things you need to know about me:
I'm weak right now, real weak right now
I need proof before I dare to open this heart
so I prepared a quiz for you:"
 
If i fall would you pick me up??
Så, skulle man bli upplockad när man ligger där i småbitar. Ja, jag tror det, om man väl blev hittad vill säga. Det är "the trickiest part", att väl bli hittad.
 
 
Så här i eftertänksamhetens tid så dyker den tidningsartikel upp som var i BT häromveckan.
Om den man som satte min älskade barndomsby på kartan i negativ bemärkelse. Med detta i minnet så vet jag att fler har det likadant. Försöker uppfostra mina barn att gå vid första slaget....Inte tänka bara gå...det blir aldrig bättre.
Frustrerande nog så gör inte alla det utan syltar in sig ännu mer. Ett fenomen som för mig är rätt förvirrande men som säkert kan förklaras av hot och rädsla snarare än av ödmjukhet och kärlek. Ja, jag vet inte. Men jag vet att Dixie Chicks, vars konsert jag beskådade för några veckor sedan, beskriver detta på pricken. Både fenomenet och ger ett konstruktivt förslag på vad man kan göra åt saken.
 
 
 Ja men se där vad lite musik kan göra för ett tungt sinne. Känner mig bättre till mods. Fortfarande ensam, med stukad fot, snorig, och gaanska miserabel men liiite lättare till sinnet.
Och snart är det dags för detta:
 
 
 Camping i Orsa.
 
 

Sjukstuga

Publicerad 2014-04-03 09:12:15 i Allmänt,

Ja, det är där jag jobbar, på sjukstugan även kallad vårdcentral. Den här veckan har jag tagit jobbet med mig hem....eller åtminstone sjukdomarna. 
Halsont, snörvel och host.... Mest snörvlade faktiskt....och lite feber. Även om det var lite feber, sisådär runt 38, så har den helt knockat mig. Plattat till soffkuddarna i ett par dagar. Vänta nu, är det bara ett par dagar?? 
Japp stämmer, men det känns som ett par veckor.....dödstråkigt och verkligen inte min grej!
 
vaknade idag dock utan feber och sikar på en snar comeback. På jobbet går dom på knäna, dom som fortfarande håller sig på benen...eller knäna...eller...ja, hur som helst, många sjuka, inte mitt problem jag vet men man tycker ju synd om de krakar som sliter ont!
 
Annars då....jovars, gubben håller sig undan, vistas mest i Boden, och livet rullar på. Ungarna knorrar över en trasig diskmaskin och Gottfrid kom i morse fram till att superpappa kunde rädda honom från monsterråttan om den skulle hitta från Stockholm till Borlänge. Superpappan hette tydligen Micke "och han är som en snickare"....
ja, där ser man. Vill till att superpappa snabbt som blixten tar sig de 80 milen hem från Boden när det är dags att ta hand om monsterråttan.
 
Diskmaskinen ja, det är en historia för sig. Efter dryga 3 år verkar den fått nog och sagt upp sig från sitt uppdrag. Visst har den varit lite hängig ett tag, lämnat lite rester på tallrikarna osv men inte visat direkt symptom på att den var döende....trodde mer på ett virus av något slag. Nu har den i alla fall fallit i koma och vi väntar på doktorn som kommer nästa vecka. Då får vi se vad domen blir, begravning eller uppståndelse!
Under tiden diskar vi för hand så händerna är såriga. 
 
I tvättstugan ser det också ut som om någon fallit i koma...och det är då varken tvättmaskinen eller torktumlaren, för tvättat och torkat är det. Nej där är det nog den som sköter tvätten som behöver ett uppvaknande......jamen justa, det är ju jag.....
 
Öm Gud vill ö don hall....så är tanken att jag och Julia ska på musikal imorgon kväll. Hoppas jag snörvlat klart någorlunda tills dess. Hennes teaterkompisar är med i "Oliver" som går på Magasinet i Falun. 
 
Nä...huvvet dunkar och kroppen värker....tid för soffan
 
ynk, ynk....

Om

Min profilbild

Frida

Vi ska förverkliga vår husdröm och tar er med på resan.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela