Jag börjar äntligen komma ner i varv, det är mycket att smälta och mycket som ska landa. Men jag är ledig, Barnet är ledig och vi tar det som det kommer. Han vill helst vara hemma och jag tycker det är rätt skönt. Jag gör små utflykter, sånt som jag vill göra och mår bra av. Jag har semester utan prestationskrav. Det är ok att bara vara, sova länge, ta långa promenader, lyssna på böcker, umgås med vänner och familj. Jag gör allt detta utan oro eller stress, utan att vara på min vakt och helt utifrån mina och Barnets behov. 

Återhämtning tror jag det kallas. 

 

Mamma och pappa finns alltid med mig, i allt jag gör. 

Det här är pappas låt, och min bror sjöng den så fint på begravningen.