Mitt i veckan
Onsdag och mitt i veckan. Har ingen ledig dag den här veckan vilket känns konstigt. Jag är glad att det bara är den här veckan i alla fall.
En tröst är att jag har bara roliga arbetsuppgifter den här veckan. Ingen telefon faktiskt. Vaccinerade igår, hembesök idag och imorgon och akut på fredag. En riktig drömvecka. Jag tror jag är allergisk mot telefonerande. Usch, jag får krupp och blir på dåligt humör av ett par dagars telefonrådgivning. Jag vill röra mig, möta patienterna öga mot öga inte genom nåt tråkigt headset. Älskar verkligen mitt jobb när jag slipper telefonrådgivningen. Det ger mig energi och glädje att få göra det jag tycker är roligt. Visst det finns nackdelar ibland när man har någon otrevlig otacksam sate som aldrig blir nöjd trots att man vänder ut och in på det mesta.
Hot har jag också varit med om och det är inte kul. Tur att det inte händer ofta.

Nu har jag lovprisat mitt jobb, kanske låter det på annat sätt imorgon men idag känns det i alla fall bra.

Lunchade ute idag, det händer inte heller ofta. På sin höjd brukar det bli sopplunch i kyrkan nån gång då och då. I dag for jag och syster Bark iväg på hojen till vägverket och lunchade med våra fd kollegor Backlund och Liss. Det var jättekul att träffas och jag saknar dom som f*n. Jag skulle kunna tänka mig att jobba två dagar i veckan på VIH och två dagar på VC, det skulle vara alldelest perfekt upplägg.Saknar alla gulliga små och stora tanter och farbröder, ja, kanske inte alla då, men många. Ja, ja, det här att lippa helgjobb känns som det viktigaste just nu och då finns inte så mycket att välja på.

I Måndags kväll dök till slut asfaltsmannen upp. Han skulle kommit 2 ggr i Fredags och att han då inte dök upp alls fick mig att tvivla på trovärdigheten. När han till slut kom så kändes han ändå seriös och kunnig och vi hoppas på ett riktigt bra pris. Skulle verkligen vilja göra iordning härute ordentligt så är det klart sen. Men vi får se, vi får se!

Njuter just nu av stillheten härhemma. Gottfrid har somnat och jag har hällt upp en kopp kaffe.

Marie

Visst är det underbart att få träffa patienterna! Man saker absolut själva sjuksköterskesysslorna...Men snart kanske vi är mögelförgiftade allihopa och få sätta pvk och grejer på varann!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress