Gottfrid åkte dock och som han gjorde det. De två turerna till ishallen med Julia har gett resultat och han har blivit en riktig kung på isen. Julia, som tränat och tävlat i konståkning, har väntat på detta sen pojken var nyfödd. 

Hon var verkligen isprinsessa. 

Saknar den tiden lite. Så rolig sport att titta på. Och det var ett evigt grejande med frisyrer och fina dräkter. 

Vi har för övrigt återupplevt lite av det idag då jag lockat håret på damen inför en kväll med polarna. Vi konstaterade dock båda att vi inte riktigt saknat just det momentet. Tidskrävande, tålamodsprövande och inte lätt med en ganska hårdhänt frisör och håröm prinsessa. 

Agnes idrottsutövande har varit lite enklare på den punkten. Inga frisyrer som behövt fixats eller fina dräkter. Där räckte det med ett par bra dojjor och bra rengöringsmedel mot allt klister. 

Handboll var hennes sport och mer spännande sport får man leta efter. Allt kan hända. Nu har även hon slutat och nog saknar man det också allt. 

Gottfrid då, vår nybakade isprins, är det här med skridskor hans grej, eller vad blir det för honom mer än cykling som är livet för honom. Cykling och motorsport i alla möjliga former är hans stora intresse. Ju farligare desto bättre. 

Idag var han i alla fall kung som målis och gjorde riktigt fina räddningar. Fick det på film men är för korkad för att få in filmen på bloggen. Får be vår datatekniker, Agnes om hjälp. 

Skönt var det att komma ut i alla fall men efter 1,5 timme var vi som inte rört oss ganska frusna. 

Hann hem precis innan snöstormen bröt ut. Tände en brasa och har haft en skön Lördag.