Dimmiga dar

Senaste dagarna har varit som i en dimma. All spänning och stress det innebär att ta kontakt med olika instanser, gå på möte på FK, ringa facket, fundera på mitt framtida yrkesliv, det sopar mig helt ren från energi och igår kom migrän som ett brev på posten. Pepprade i mig piller som bara gav mig illamående. I morse gav jag mig ner på apoteket och köpte migränmedicin. 

Hur pinsamt när man står i kassan ska köpa migränspray och hämta ut sömntabletter men när det är min tur har jag glömt vad jag ska hämta och hon får läsa upp listan för att fräscha upp mitt minne. Kände mig som värsta knarkare. 

Hem, i med spray och ner i sängen. Och där har jag stannat. Fick skippa yogan idag. 
Nu börjar det ge sig lite och jag har fått i mig en macka och kaffe. 
Stretchat nacken som är som ett skruvstäd. 

Från den positiva känslan för ett par veckor sedan till ett dimmigt töcken där jag åter betvivlar att jag någonsin kommer på fötter. 
Får försöka tänka på lördagens promenad och känsla som jag skrev om sist. Det svänger minst sagt. Då kände jag mig fri, idag är jag som en fånge i min egen kropp. 

Vi åker till Orsa ikväll i alla fall, försöker hämta energi från orsaluften.